greiffamanda

Ibland behöver man skriva av sig och för tillfället behöver jag det. Jag saknar mormor något så otroligt, det går verkligen inte att beskriva. Jag försöker tänka att hon har det bra, men det är inte så lätt man vill bara krama henne och aldrig släppa henne, eller kramma henne som hon alltid sa. Det finns så många fina minnen med henne och jag får försöka ha dom i huvudet istället men till och med det får mig att gråta. Allt får mig att gråta för tillfället känns det som.
Jag har inte mist någon som stått mig så nära innan och jag vet inte om det är värre första gången man gör det eller om det fortsätter vara såhär jobbigt alltid, förmodligen är det nog lika jobbigt varje gång. Det gör så ont att veta att man aldrig kommer få se henne igen, det gör så ont att veta att man aldrig kommer få höra hennes röst igen. Men en sak är säker, hon var världens bästa mormor och det kan INGEN ta ifrån henne eller oss någonsin.

Förövrigt flyter allt på bra, jag jobbar och stå i och den 29 november börjar jag jobba som frisör på Salong Palm i trelleborg och jag hoppas på att många av er kommer och blir klippta och sådant hos mig! :)

Tänkte att jag ännu en gång skulle göra ett nytt försök på dennahär bloggen, det är ju faktiskt ganska skönt att skriva av sig ibland och roligare blir det om ni är många som tittar in! :)

24 Januari 1936- 11 oktober 2010 vila i frid min underbara mormor! <3